elin svanberg

Spenderas med en bra vän, mat och en massa snack. Kan vara så skönt att avsluta en arbetsdag på detta sätt. Få prata av sig om jobbet och livet en vanlig torsdag, spinna planer inför helgen eller nästkommande helg. Eller bara att ses en stund och hänga.

Jag undrar vad det är som gör att jag trivs så bra på ett café? Jag skulle kunna sitta där i timmar. Jobbandes, fikandes, pratandes spelar ingen roll. Är det sorlet jag älskar, att man är del av en grupp fast ändå ensam eller är det rörelsemönsteret? Svårt att svara på men jag vet att jag trivs, som fisken i vattnet.

Nu är det fredag och inte många timmar kvar till helgen. Som jag har längtat!

Mina fina paranteser. Det är vad jag brukar kalla dem. Det hela började med att jag sa parents och sedan halkade det vidare till paranteser och det har förblivit så.

Så fina är de och jag är så glad att jag har dem. Förrförra helgen lyckades jag få med oss alla på bild när vi var på 60-årsfest. Det är verkligen inte ofta det händer, han i mitten är nämligen lite skygg för kameran och säger oftast nej så fort man tar upp den.