elin svanberg

Nu går Historierätarna som repris på SVT, helt underbart!! Bästa serien som har producerats på mycket länge. Lotta Lundgren och Erik Haag är superba som programledare. I senaste avsnittet var det dags att undersöka det glada 20-talet, det är mitt favoritavsnittet av dem alla för Kerstin är med och pratar om radion.

 

En volleybollplan. Två mål. 10 spelare. En boll. Sand. Bara fötter. Blodigt allvar. Prestige. Närkamp. 

Med de orden kan man beskriva beachfotboll och beach cupen som går av stapeln varje år. Cupen går ut på att olika företag, föreningar eller andra konstellationer drar ihop ett lag och spelar lite fotboll, i sanden.

Det som gör det så roligt är att fotboll som spelas i sand är olik vanlig fotboll. Bollen studsar som den vill. Sanden yr så det kan vara svårt att se och det är inte lika lätt att springa. Underlaget gör verkligen att sporten blir helt förändrad. Sedan är det också kul att de flesta spelarna har man någon koppling till eller vet vilka det är. Man kanske har gått i skolan ihop, är lika gamla, jobbat tillsammans eller bara känner till personen. Det gör det lite roligare.

 

 

 

Vissa vanor är inrotade och känns helt naturliga. Som att gå och köpa en tidning innan man ska åka tåg. Tåg och tidningar hör liksom ihop, ungefär som torsdagar och pannkaka. 

Det är något magiskt över att gå runt och kolla på omslag, känna på tidningarna, bläddra igenom dem snabbt och känna lukten av nytryckt papper. Det är något väldigt speciellt.

 

Nu har jag äntligen fått upp det nya bordet, efter lite om och men. Ramlade på bordet utav en ren slump på Design House Stockholm och dessutom var det nersatt med 70%. Priset gällde dessutom på nybeställningar så det var bara att tackade och bockade för detta. 

 

Ja brukar inte tycka att det är långt hem mig, men det ändrades ganska snabbt när man kånkar på ett stort och otympligt paket på 16 kilo.

Tyvärr visade det sig att en skiva blivit trasig i frakten, men den har nu blivit utbytt så nu har jag ett helt bord.

 

Måste säga att det är ett fiffigt bord, med bordskivorna som kan snurras. Vilket gör att bordet nästan känns som ett nytt om man bara snurrar lite på skivorna. 

 

 

 

Så började ett utkast till ett blogginlägg som jag började att skriva den 22:a april i år.

Vid den här tiden kändes livet inte roligt. Jag hade fått reda på att jag inte skulle få bo kvar i lägenheten, mitt hem, efter den sista juni.

Det är på något sätt svårt att förklara hur det kändes. Men det kändes hopplöst, bottenlöst, krävande, kvävande och som att livet åkte berg och dalbana med mig utan att jag valt att följa med på färden. Jag skulle bli tvungen att flytta i från mitt hem, den lägenhet och det ställe som jag har kommit att betrakta som mitt hem, utan att jag ville det. Den plats där jag passade in och trivdes. Det var oerhört jobbigt! 

Men tyvärr är det så att det är så vardagen ser ut i Stockholm för många människor.

Och jag var oerhört lycklig lottad som hade människor runt omkring mig som stöttade mig och pushade mig när jag tyckte att det var jobbigt eller när jag var låg. Ni vet vilka ni är och jag älskar er för detta!

 

Jag vet inte varför jag tog detta så hårt men det kändes bara fel att det skulle vara såhär och alla sa att det skulle lösa sig, men då oroade jag mig bara ännu mer.

 

Om man ska söka en lägenhet här måste vara beredd på att lägga ner tid och möda. Mina bästa kompisar blev Stockholm Bostad och Fixa kontraktet. Där var jag ständigt och kollade och uppdaterade, var alltid standby. Jag skickade intresseanmälningar till x antal hyresvärdar, kollade blocket ständigt och la ut krokar till alla som jag kände och som kunde känna någon. Detta var allt jag tänkte på under flera månader. 

 

Vad gäller kortspel så har jag något alltid haft en god relation till korten och man kan säga att det alltid har flytit på. För att lyckas tror att man måste veta hur man ska spela sina kort, inte på ett sätt att lura folk eller någon sådan betydelse av 'att spela sina kort rätt'. Utan att man ser livet som sitt personliga kortspel och funderar över vilka drag man gör, vad man ska spara på och hur man ska spela sin kort på bästa sätt. Jag valde en dag att spela mina kort i och med att kolla på en lägenhet som min hyresvärd hade erbjudit mig. Det var en ganska dyr och stor lägenhet med evakueringskontrakt, egentligen lite för dyr för mig. Men jag valde ändå att åka och kolla på den och för att träffa min hyresvärd. Som jag inte hade träffat ännu. 

Jag har under de två åren som jag bott i lägenheten hållit mig lugn och eftersom jag haft ett andrahandskontrakt så har jag alltid vänt mig till Sofia och inte till hyresvärden, och därför inte pratat med honom eller träffat honom. 

Så jag spelade mina kort och visste inte att jag skulle få utdelning en månad senare.

 

Torsdagen den 13:e juni 2013 är nog aldrig en dag som jag kommer att glömma bort, för det var den dagen som jag skrev på förstahandskontraktet för lägenheten på Hägerstensåsen, samma lägenhet som jag bott i de senaste två åren. Jag hade kämpat och äntligen gav det utdelning och det på det bästa sättet. ETT FÖRSTAHANDSKONTRAKT I STOCKHOLM!!!

 

Jag är lycklig, överväldigad, oerhört stolt och en massa andra saker. Men jag tycker framför allt att jag är värd detta, så som jag har jobbat för att få en lägenhet!